|
|
Пишет anon75448 (![[info]](http://lj.rossia.org/img/userinfo.gif){kind=small} anon75448) |
https://m.facebook.com/story.php?story_
I lördags tillbringade jag 13(!) timmar på SÖS-akuten med min snart 83 åriga mor. Vi hade hänvisats dit efter att först ha åkt till närakuten där läkaren trodde att hon fått propp i lungan och därför remitterade oss till SÖS-akut för att kunna röntga lungorna. Min mor var markerad ”prioriterad” eftersom proppar i lungorna är rätt farligt, ändå tog det närmare 7 timmar innan hon fick träffa en läkare, efter ytterligare några timmar blev hon röntgad och proppar i båda lungorna konstaterades.
Nu tror ni kanske att jag ska ondgöra mig över allt med akuten, men ack så fel ni har. Det är nämligen omöjligt att bli arg på några som sliter så hårt som personalen gjorde dessa timmar. Vi fick på nära håll se hjältar & hjältinnor som arbetade under förhållanden som mest påminde om förhållanden i en krigssituation.
Huddinges akut hade nämligen stabsläge så alla akutfall kom till (främst) SÖS och Karolinskas akuter, antalet svårt sjuka & skadade tycktes aldrig ta slut.
Sängar stod inte bara utmed varenda vägg i korridorerna utan ställdes bredvid varandra i rader mitt på golvet (som packade sillar) och hela tiden fylldes det på. Vid ett tillfälle hörde jag en desperat läkare säga till ambulanspersonalen som kom in med ytterligare en sjukling ”men snälla, hen tillhör inte vår akut, se dig omkring, vi kan inte ta emot fler patienter, du måste köra den till Karolinska dit hen hör!” Ambulanspersonalen svarar uppgivet och läkaren säger med darrande stämma ”snälla, jag förstår att hen vill hit men man kan inte välja akut när läget är så här, se dig omkring, vi har nått bristningsgränsen för länge sedan!”
Men patienter fortsatte strömma in, gamla med hjärtproblem, unga med andningsproblem, någon som stått på näsan på fyllan och skyllde på ”Bajen”. Självmordsförsök, knarkare med psykoser, någon som fått ett epilepsianfall & slagit sig sönder & samman, en förmodat dement man som vandrade runt och försökte lägga sig på alla andras britsar (han avslutade kvällen med att sätta sig och urinera på en hysterisk kvinna som tidigare ägnat timmar åt att ligga & skrika på golvet).
I lördags tillbringade jag 13(!) timmar på SÖS-akuten med min snart 83 åriga mor. Vi hade hänvisats dit efter att först ha åkt till närakuten där läkaren trodde att hon fått propp i lungan och därför remitterade oss till SÖS-akut för att kunna röntga lungorna. Min mor var markerad ”prioriterad” eftersom proppar i lungorna är rätt farligt, ändå tog det närmare 7 timmar innan hon fick träffa en läkare, efter ytterligare några timmar blev hon röntgad och proppar i båda lungorna konstaterades.
Nu tror ni kanske att jag ska ondgöra mig över allt med akuten, men ack så fel ni har. Det är nämligen omöjligt att bli arg på några som sliter så hårt som personalen gjorde dessa timmar. Vi fick på nära håll se hjältar & hjältinnor som arbetade under förhållanden som mest påminde om förhållanden i en krigssituation.
Huddinges akut hade nämligen stabsläge så alla akutfall kom till (främst) SÖS och Karolinskas akuter, antalet svårt sjuka & skadade tycktes aldrig ta slut.
Sängar stod inte bara utmed varenda vägg i korridorerna utan ställdes bredvid varandra i rader mitt på golvet (som packade sillar) och hela tiden fylldes det på. Vid ett tillfälle hörde jag en desperat läkare säga till ambulanspersonalen som kom in med ytterligare en sjukling ”men snälla, hen tillhör inte vår akut, se dig omkring, vi kan inte ta emot fler patienter, du måste köra den till Karolinska dit hen hör!” Ambulanspersonalen svarar uppgivet och läkaren säger med darrande stämma ”snälla, jag förstår att hen vill hit men man kan inte välja akut när läget är så här, se dig omkring, vi har nått bristningsgränsen för länge sedan!”
Men patienter fortsatte strömma in, gamla med hjärtproblem, unga med andningsproblem, någon som stått på näsan på fyllan och skyllde på ”Bajen”. Självmordsförsök, knarkare med psykoser, någon som fått ett epilepsianfall & slagit sig sönder & samman, en förmodat dement man som vandrade runt och försökte lägga sig på alla andras britsar (han avslutade kvällen med att sätta sig och urinera på en hysterisk kvinna som tidigare ägnat timmar åt att ligga & skrika på golvet).
Добавить комментарий:
